(Foto: Lundbergs)

Tanken är att vi ska dra igång med projekt trapprenovering i jul.

Nu måste vi alltså klura ut hur vi ska ha det. Såhär ser ju trappen ner till entrén ut. Trappsteg i ek, spjälor i aluminium och resten vitt. Vi tänkte att vi skulle göra samma med trappen till övervåningen, den är helt i furu nu. Vi skulle betsa stegen, byta ut trä-spjälorna till aluminium och sen måla resten vitt. Men funderingar finns även på att måla trappstegen vita och sen sätta på gråsvarta halkskydd. Kan tycka att det är ganska snyggt, men framförallt praktiskt eftersom det är barnen som springer upp och ner i trappen. 

(Foto: tv4)

Hur cool är inte September då? Hade ingen koll på henne överhuvudtaget innan hennes medverkan i programmet "Så mycket bättre", visste bara att hon spelat in en och annan disco-dänga. Men shit vilken brud? Och hade inte jag haft ett bröllop i sommar att tänka på så hade jag lätt klippt mig i hennes fräcka frisyr. Gillar den sååå mycket, och jag är verkligen så trött på mitt hår. Försökte lite försiktigt när jag var hos frissan sist: "den funkar ju rätt bra med löshår väl?" Men nej tydligen inte så bra, på så kort hår. Så jag får väl tålmodigt vänta. För även om det inte är min grej att ha långt hår så har jag alltid lovat mig själv att den dagen jag gifter mig ska jag ha långt hår så att jag har alla valmöjligheter vad gäller håruppsättningen. Jag vet att jag ångrar mig annars.

Men väl efter bröllopet och resan så kommer jag klippa mig. Ska tänka smart då och ta lite i taget så att jag kan ha många frisyrer innan det är kort....... Längtar!

(Foto:vi.sualize)

Idag tycker jag fruktansvärt synd om mig själv. Inte bara om mig själv, utan om hela min familj. Nu måste det väl ändå vända snart? Vi kan väl inte vara sjuka så mycket längre till? Det är tredje veckan vi är sjuka nu, det har varit feber och förkylning, det har varit öroninflammation och sen har det varit magsjuka gånger 4. Började med Stora sen fick Liten det i två omgångar och nu ligger mannen. Så jag vet vad jag har att invänta. Som om detta inte vore nog så ska jag göra en njurröntgen imorgon, vilket innebär att jag inte får äta på hela dagen idag. Fick börja med en dos laxerande imorse och sen har dagen bestått av kosttillägg i vätskeformat, varmt honungsvatten och juice. Så just nu är jag rätt less på detta. Är så hungrig, magen bara skriker efter mat. Men jag måste ändå ta hand om barnen och laga mat till dem eftersom mannen ligger på soffan och är utslagen. Usch och fy så tråkigt allt e......

Men när man väl börja tänka efter så vet jag att jag inte har något att klaga över. Detta är inget farligt och det går över. Det finns dem som har det sååå mycket värre och det är verkligen bara struntsaker. Men detta är nog ändå den värsta sjukomgången vi har varit med om. Vi har väl varit ganska förskonade innan.

Men imorgon tar vi nya friska tag och då ska vi minsann inte vara sjuka längre.......och sen ska jag äta.....jättemycket.

(Foto: vi.sualize)

Det här är jag, snart, i januari blir jag hemmafru igen.

För att se det från den ljusa sidan har jag tänkt att ta tag i saker som blivit bortglömda, eller snarare bortprioriterade. Som satt:

• olja trappan
• måla elementskyddet och spegeln
• städa och rensa i rummet i källaren (där vi förvarar ALLT)
• måla trappräckerna
• rensa ut garderoben
• sälja en massa kläder och saker på tradera och blocket
• städa i skafferiet och alla andra köksskåp

Lite saker som behöver göras. Kommer säkert att dyka upp mer saker. Förutom detta ska jag ju såklart träna typ 3 gånger i veckan, baka, söka en massa jobb och en hel del annat.

Just nu är det mest bara sjukdom här hemma hos oss. Tror att helgen som gick var den tredje helgen på rad i sjukdomens tecken. Inte roligt alls, och mycket energi-tömmande. Vi har gått igenom feber och förkylning, öroninflammation och nu senast två omgångar maginfluensa. Allt i en följd. Barnen har inte varit på dagis på en och en halv vecka. Riktigt trist. Idag var vi dessutom på återbesök hos läkaren för att kolla Litens öra. Det gick väl sådär kan jag säg. Hon började gråta bara hon fick syn på läkaren. Sån klåpare som satte sån skräck i henne att hon nu är livrädd för doktorer. Nu misstänkte han dessutom att hörseln kunde blivit påverkad eftersom det började blöda när han undersökte henne förra gången. Så nu ska vi dit om två månader igen. Får det gå till så?

Som om det inte är nog för stackars Liten ska hon till ögonläkaren imorgon för att kolla hur det står till med hennes skelande öga. Usch, stackare, mycket för henne just nu. Men på onsdag hoppas vi på att vara tillbaka på jobb och dagis med nya friska krafter!! Sen ska vi vara friska ett bra tag, tack.

Jag ska bara klara av en njurröntgen först......

Nu måste jag passa på att plugga lite när mannen ändå inte är hemma.

Införskaffade ett par fina termobyxor från McKinley igår. Äntligen, har inte ägt termobyxor sen jag var liten. För dåligt, särskilt med tanke på att man har barn. Har alltid lånat av min mamma. Men nu har även jag ett par snygga byxor som tål det mesta och som är varma och goa. Hoppas på att få testa dem i helgen. Sen ska det bara handlas ett underställ med så är jag helt rätt utrustad!

(Foto: vi.sualize)

Idag är det julfest med jobbet. Vi ska till slottslängorna i lilla staden Sölvesborg och äta julbord och underhållas. Blir nog en lugn kväll, åker med min gravida kollega, och inte mig emot. Jag tycker det ska bli mysigt att komma dit och äta lite sen är det bra för min del. Imorgon ska nämligen jag, syster, mamma och moster iväg på julklappsshopping och då måste man vara fräsch och alert.

Så denna helgen, liksom alla andra, är fullbokad. Julfest idag, julklappshopping imorgon och play-date på söndag. Detta om alla i familjen kan hålla sig friska vill säga. Stora behöver nog återhämta sig lite mer efter sin maginfluensa för hon är fortfarande rätt medtagen. Så vi får se, annars kör vi bara på mys med familjen.

Jag längtar till jul, och tills att vi ska vara lediga i jul. Längtar efter att bara vara med familjen. Att åka pulka och dricka varm choklad. Krypa upp i soffan och titta på någon härlig Disney-film mitt på dagen. Bjuda hem familj och vänner på fika. Jag längtar efter sånt mys! Men vips, så är vi där, så det är ingen mening att längta.

(Foto: privat)

Det är ljuvligt fint ute, snön virvlar i luften, marken är vit och i fönsterna lyser julstjärnorna. Det är perfekt men ändå kan jag inte njuta, den rätta julkänslan vill inte infinna sig idag. Kan inte sätta fingret på vad det är. Är det för att barnen är sjuka, är det för att jag har varit hemma från jobbet i 3 dagar nu eller är det för att jag kanske inte kommer ha ett jobb att vabba ifrån den 1 januari?

Mycket troligt att det är en blandning av nämnda ting men arbetslöshets-biten är nog den som väger tyngst. Trodde allt att det skulle ordna sig, och det gör det nog med, men inte riktigt på det sättet som jag hade önskat. Finns tre alternativ för mig, antingen går jag hem sista december med förutsättningen att det inte blir mer. Eller gör myndigheten en helomvändning och bryter anställningsstoppet och då får jag antagligen som jag vill, tjänsten som jag helst vill ha, eller så blir det en öppning i och med projektet som vi fick pengar till ifrån EU. Ovissheten är såklart det värsta och jag försöker såklart att intala mig att det ordnar sig även om jag får gå hem. Jag får passa på att vara med barnen, hitta på roliga saker och bara njuta av kvalitetstiden med dem som man saknar så mycket när man jobbar. Men ändå, jag kan inte känna så fullt ut. Jag vet hur hemskt det är att gå arbetslös och jag vill verkligen inte göra det igen......

Var bara tvungen att skriva av mig.