Jaha, vad gör man nu då? När man insett att livet är bra orättvist och grymt. När det känns som om allt tappar sin mening för att livet aldrig mer kommer att återgå till det "normala" för vissa. För mitt i allt detta ska man acceptera. Acceptera är nog det värsta ordet när man pratar om någon som inte längre finns här. Som om man skulle kunna acceptera det? Aldrig, no way. Man lär sig antagligen att leva med det, men hur? Hur gör dem? Klarar dem det? Hade jag klarat det?

Bara jag tänker på det får jag ont, men så får jag även dåligt samvete. För vem är jag att känna såhär, att vara såhär ledsen, det är ju deras sorg. Men jag känner ändå så starkt för dem, lider med dem. Men jag kan bara på håll se på när dem kämpar sig igenom detta med hjälp av sina nära och kära. Vi är många som känner med dem och lider.

Mitt i allt detta funderar jag över vad jag tror på. Jag vet inte, men i sånahär lägen behöver jag något. Så jag väljer att tro på att det finns en plats ditt änglabarnen flyttar. Där alla de barn som inte fick komma till jorden, eller de barn som bara fick vara här nere en kort stund, leker och har roligt. Busar hela dagarna i enda. Där inga sjukdomar finns och ingen oro. Där det bara finns kärlek......

Det hjälper lite........men bara lite.......

Det spelar ingen roll hur mycket jag tänker på er,

det spelar ingen roll hur många ljus jag tänder eller hur många tårar jag fäller. Det spelar ingen roll för vad jag än gör så hjälper det inte.

Det blir inte bättre, han kommer inte tillbaka vad jag än gör för er.

Men jag gör det ändå, jag tänker på er, lider med er,

tänder ljus för er och fäller tårar,

för det är det enda jag kan göra för er.

Idag är ingen rolig dag. Idag är en dag när man undrar vad livet går ut på och vem fan det är som bestämmer egentligen. Vilken är det som styr och ställer och som avgör vilka som får leva eller inte? Hur kan livet vara så grymt? Och hur ska en människa kunna klara av den sorgen? Idag är jag helt tömd på energi. Allt jag skulle gjort får vänta för idag kan jag bara tänka på dem som lider och lida med dem. Jag får ont i hjärtat och ångest över det, om jag känner såhär? Hur känner dem då? Hur klarar dem sig? Hur kan de vakna och gå upp, hur kan de stå och hur ska de orka? Jag fattar inte. Livet är bra jävla orättvist och än en gång blir man påmind om att man inte går säkert. Vad som helst kan hända, när som helst........

Nu är jag äntligen klar med den stora kontorsstädningen och rensning av allt möjligt som lätt hamnar i kontorshörnan. Det är allt från julkort, till bruksanvisningar och sladdar och laddare som ska få en plats. Mycket som ska sparas men som ändå inte behöver stå framme. Vi har ett bra rum i källaren där vi ställer allt som inte får plats här uppe. Gamla pärmar, lampor som inte används, julssaker, ja ni vet. Detta rummet står med på att-göra-listan. En rejäl rensning och städning behövs där nere. Lagerhyllor ska köpas och på dessa ska förvaringslådor från Hammarplast ska upp. Jag hade inte klarat mig utan dessa förvaringslådor. Jag stuvar undan allt i dessa. Kläder som är för små för barnen, leksaker som jag inte vill slänga. Minnessaker, filmer och andra vktiga papper. Så idag vill jag slå ett slag för hammarplast. Dem bringar lite ordning i mitt annars rätt röriga hem.

(Ving)

Idag längtar jag, alldeles extra mycket. Ute är det verkligen grått och trist. Snön har tappat sin charm och ligger smutsig och ful på vägarna. Det känns långt till våren, solen och barmark. Så jag längtar, längtar tills vi sitter på stranden med en varsin drink i handen och njuter av att vara nygifta!

(vi.sualize)

Idag är barnen hemma från dagis och vi ska på lekdate. Så vi lägger i högsta växeln för att hinna utannför huset innan tio....kommer vi inte lyckas med. Hoppas ni får en bra dag, och en härlig start på nya veckan. Själv tycker jag det rullar på alldeles för fort, har bara två lediga veckor kvar innan jobbet drar igång. Fast visst ska det bli skoj. Men jag har så mycket kvar på att-göra-listan.

Jag har hittat en ny (för mig) webshop som säljer söta saker. Miss Lo har bland annat dessa fina grejer. Har länge varit på jakt efter en vit fågelbur men varför inte en i turkost? Men gärna med en vit kruka i. Trådkorgen och ljusstaken hade passat kanon hos mig med. Är verkligen svag för trådsaker.

Min nästa vill-ha-grej, eller snarare måste-ha-grej är en Ipod Nano. Kommit ut en ny, ännu mindre variant med touch-skärm. Kolla så snygg den är. Ett måste om man springer, eller hur? Går ju att köpa till sport-kit med sensor som man sätter i sina nike-skor som känner av hur länge du sprungit osv. Ska köpa detta i grattis-till-jobbet-present. För det är jag ju värd, eller hur?