oj oj oj vad veckorna går fort. snart torsdag, man hinner knappt med. men det är väl så när man har fullt upp om dagarna, roligt tycker jag. här e lite uppdatering ialla fall.

i måndags hade vi bara tänkt ta det lugnt efter dagis, men sen ringde svärmor och ville gå en runda i det fina vädret, så det blev en riktig långrunda med fina vårkänslor som resultat. detta avslutades med en god fika från konditoriet.

igår var vi hos stora tjejens bästa kompis, dem lekte lika bra som vanligt, och vi mammor pratade lika mycket som vanligt. efter det var vi inne hos fotografen för bilderna som vi tog på lilltjejen var redan klara. vi skulle välja ut dem vi ville ha. och det var inte lätt kan jag säg. hon var ju söt som socker på varenda bild. tror vi hade 20 bilder att välja mellan och av dem skulle vi välja 8. 3 i svartvitt och 5 i färg. hade lite beslutsångest där men jag tror nog det blev bra tillslut. efter det var jag redo för hemfärd och lite mys med hela familjen, men icke, då skulle mannen tillbaka till jobbet så honom såg jag inte mer den dagen.

idag har vi varit hemma hos en annan familj. en mycket god vän till mig som jag träffar alldeles för sällan, men hon var ledig dagen till ära så det blev middag där. hon har en pojke som är lika gammal som min stora, så dom lekte. dom tycker väldigt mycket om varandra men bråkar lika mycket som dem leker...lite syskon så där. dem väntar även en liten till så hon var tjock om magen....mysigt.

efter detta var det dags för en tur in till staden, lämnade av barnen hemma först hos mannen som fick sluta tidigare för jag hade ett möte på sjukhuset.

nu ikväll har jag varit inne hos grannen på gangstar party. fick ha med mig lilltjejen för mannen skulle på möte med innebandyn....detta sa han igår!!!!! han fick ta med stora tjejen. men jag har haft mitt party inbokat i månader. men men det vara bara att finna sig i det och ta med lillskrutten, och det gick så bra så. lite mammig dock, ville helst va uppe hos mig, men det hindrade ju inte mig från att handla. blev faktiskt bara kläder till den stora tjejen här med. hade velat köpa något till liten men jag hittade faktiskt inget fint till henne. dem hade väldigt fina grejer till "stora" flickor och till små pojkar men inget till min lilla. får se om jag hittar något fint imorgon, för då är det nämligen dags för meandi. usch, det är hektiskt med alla kläd-partyn men imorn är det faktiskt det sista. ska inte gå på fler denna våren. nu får det vara till hösten. kan ju vara kul å köpa några kläder någon annanstans med.

nu ska jag faktiskt lägga mig i soffan och vänta på att andra halvan av familjen ska komma hem.

idag andas vi ut och en sten faller ifrån våra hjärtan!

Idag måste ni läsa Marcus Birros krönika!

vår lilla lilla skrutta kryper....idag har hon lärt sig att krypa!

duktiga lilla tjej. innan har hon bara hasat sig fram lite smått, antingen sittandes på rumpan eller liggandes på magen, fast då har hon bara kommit bakåt. men nu ikväll när vi satt på golvet och lekte så stod hon på alla fyra och gungade som hon brukar göra för att försöka nå olika saker sen rätt som det var så flyttade hon benen och armarna och började krypa. sakta går det men hon kryper. så nu får man se upp. rätt som det är kryper hon med en väldig fart och får tag på precis de saker som hon vill ha.

nu sover båda flickorna. jättetrötta var dem ikväll. vi var iväg igår hos några kompisar och det blev sent för dem. lillan somnade där i sin vagn och stora tjejen somnade i soffan. vi hade jättetrevligt...som vanligt när vi träffar dem. började prata semester planer. blir nog en långweekend någonstans med dem i sommar. får se vart.

mannen är iväg och spelar innebandy nu så jag har soffan för mig själv. men han kommer nog snart så då blir det söndagsmys.

vad har helgen mer innehållit då? i fredags var det sim som vanligt, sen åkte vi hem och lagade lite god mat. precis när vi satt oss och ska äta ringer det från mannens jobb. han har nämligen beredskap sen i torsdags. så det var bara att slänga i sig maten för hans del sen stack han iväg. kom hem efter två timmar så vi satte oss och kollade let´s dance allihopa. men efter en timme ringde det igen och han fick sticka iväg. så det blev inte så mycket fredagsmys för hans del. jag och flickorna fick mysa istället.

tråkigt, men så är det. han har beredskap var 8:e vecka och det vet vi ju om.

i lördags var mina föräldrar här. pappa hjälpte mannen att måla entrén och mamma lekte med flickorna. idag har vi bara varit hemma och grejat, och städat lite. en sån där underbart härlig söndag har vi haft. när man faktiskt får lite gjort. lagade lite indiskt, gott, och festade till det med efterrätt, något man borde ha oftare.

nu ska jag leta upp något gott och tugga på och sen ska jag lägga mig i soffan och invänta mannen.

Något som slog mig igår när jag var på föräldragrupp-träff var hur olikt "snacket" var om man jämför med hur diskussionerna gick när jag var mammaledig med stora tjejen. Alla i min nuvarande föräldragrupp har barn sen innan, alla utom en. och de flesta andra som jag träffar har med flera barn.

När jag gick hemma med stora tjejen träffade jag nästan enbart mammor som också precis hade fått sitt första barn.

Okej, vad är det då som är så himla olikt. Jo, allting känns så avslappnat och opretansiöst nu. Det är ingen som försöker vara någon som de inte är eller ha ett mer perfekt liv än de faktiskt har. vi sitter och småklagar lite på hur dåligt småttingarna sover, hur trött man är eller hur jobbigt det faktiskt kan vara med flera barn. ingen har några problem med att visa att det faktiskt kan vara kämpigt. vi vet ju att vi alla älskar våra liv och våra barn ändå. ingen är rädd för att lämna ut sig.

min uppfattning från när jag gick hemma med stora tjejen var att ingen vågade "klaga". allt skulle vara så bra. barnen sov bra, åt bra, ingen var trött eller tyckte det var mycket. det var precis som om man inte vågade berätta för då skulle vi andra tro att dem inte var nöjda med sitt liv, sin familj, sitt barn. att dem inte älskade sina barn lika mycket. och jag kan säg att jag var precis likadan. min stora tjej hade en tuff start i sitt liv. hon blev antagligen väldigt påverkad av den jobbiga förlossningen och det märktes på henne en tid efteråt. hon var en väldigt orolig liten bebis, hon skrek mycket och var inte nöjd. detta gjorde ju att jag blev nervös och orolig vilket i sin tur påverkade henne igen. det blev som en ond cirkel.

hade jag fått henne som ett andra barn hade hon kanske blivit mycket lugnare för nu är man så mycket tryggare i sig själv. men ialla fall så berättade jag nog inte detta för så värst många. det var ju ingen annan som sa något om hur jobbigt det kunde va. så jag höll nog god min för det mesta och kämpade på, i det tysta. ville liksom inte vara sämre än någon annan. alla andra kunde vara iväg var och varannan dag och hitta på saker, då kunde väl jag med det. fast jag tyckte det var jobbigt. så höll jag på ett tag tills jag insåg att det inte gick. eller min mamma sa till mig att jag inte kunde hålla på så. alla får ju olika "krävande" barn och man kan inte göra saker bara för att andra kan det, man måste känna efter själv. hon sa;  du vet ju inte hur dom andra mår när dem kommer hem. och det satte sig i mitt huvud. eftersom vi inte pratade om sånt så visste jag ju faktiskt inte hur de andra mådde. dom kanske inte heller alltid tyckte det var så lätt.

efter 4, 5 månader vände det ialla fall för vår del och vår lilla tjej blev en väldigt glad och tålmodig tjej. och det var kanske först då som jag kunde börja prata om att det hade varit tufft i början. jag insåg då att jag också hade blivit påverkad av förlossningen och mått dåligt av den utan att veta om det. och det var en rätt skön insikt att komma till.

men det är därför jag tycker det är så skönt denna gången. jag kan säga om något är jobbigt och veta att det inte är någon som tvivlar på kärleken till mina barn eller familj för den sakens skull.

denna gången har jag iofs haft turen att få en liten flicka som har varit nöjd och glad från första stund. men det kanske beror mer på mig än på henne. och hade förstagångs-mammor vågat prata mer om det jobbiga så kanske man hade kunnat bli lite tryggare i sig själv och hade på så sätt påverkat bebisen positivt. för man blir ju säkrare på sig själv om man vet att dem andra också tycker att det är jobbigt ibland.

idag har det varit föräldragrupp, mysigt att träffas med alla bebisarna, eller bebisar och bebisar, dem börjar ju bli stopra nu, men mysigt är det ialla fall.

efter det har vi bara tagit det lugnt, ätit och fikat. skrutten hade bakat kanelbullar på dagis idag, så det bjöd hon på, mums. nu leker flickorna i stortjejens rum, och jag får en liten stund för mig själv. får iofs springa in där med jämna mellanrum och sätta lillan upp, hon trillar pladask på magen hela tiden. eller får man lirka ut henne under sängen. det är roligt det, hur mycket hon kan flytta på sig när man inte ser. fattar inte hur hon lyckas.

ikväll ska jag iväg. ska till karlskrona och äta med jobbet. mitt gamla jobb som nu inte finns längre. jobbade på ett ekonomikontor i kna innan men det lades ner och flyttade till boden. så alla 30 anställda blev utan jobb...sorgligt. de flesta har ju nya jobb nu såklart, men vi hade sån gemenskap på det kontoret så vi fortsätter att träffas med jämna mellanrum och hittar på olika saker. denna gången ska vi som sagt ut och äta. så det ska bli roligt och skönt. tråkgit bara att köra den biten.

vilken rolig dag. helt kanonlyckat. stortjejen har aldrig någonsin lekt så bra med någon innan som hon har gjort idag med tjejen som va här. inte en tår och inte ett enda ingripande vi behövde göra. dom hade så roligt. tjejerna blev jätteledsna när dom skulle hem. den andra tjejen blev helt förtvivlad och ville stanna och min gumma blev med jätteledsen för att de skulle gå. dom hade inte lekt klart tyckte dom....ändå hade de varit här i 4 timmar!!! så härligt.

nu är barnen lagda, och sover....förhoppningsvis. mannen sätter väv i hallen, va en bit som fattades där elementet satt innan. det ska ju ersättas av golvvärme. så sen är det klart för målning. blev tyvärr målning och inte tapet som jag ville. jag ville ju ha min fina trädtapet. men mannen tyckte, förnuftig som han är, att vi skulle vänta med att sätta tapet tills vi ska göra den stora renoveringen på huvudplan, då ska vi nämligen byta tak överallt och då förstörs kanske tapeten. vi ska även bära ut all köksinredning denna vägen och då kan det vara lätt hänt att göra någon repa här och var. trist om man sätter upp en dyr tapet för flera tusen. så han fick faktiskt rätt i det. men jag ska ju liva upp väggarna med lite annat kul, bland annat med det fina marrimekko tyget " moments" som jag köpt. så det ska nog bli najsigt ändå.

dessa grejer hade gärna fått flytta in i mitt hem. behöver bara skrapa ihop ett antal tusenlappar för att det ska bli sanning.

men en flicka måste ju få drömma, eller hur?

alla grejerna kommer från Bagaren och Kocken,

 illustrationerna är Cassandra Rhodins

visst är dem underbart fina?